Long time no seen

Detta är till dig Malin eftersom du är den enda som säger att du följer min blogg. Men det finns ju alltid en anledning till att det inte blivit mycket bloggar på sistone. I mitt fall beror det dels på att min dator lever sitt eget liv och gör som den vill. Den bestämde sig för att lägga av härom veckan, men jag fick igång den efter att jag tagit ur batteriet och valde att köra den på sladd. Dock vill den fortfarande inte som jag och jag är tacksam att jag lade över allt på extern hårddisk. Har funderat på att skaffa en iphone men vi har ju dator där uppe och så kan jag ju låna Robbans telefon ibland. Har funderat på att skaffa mig en egen iphone, men jag vet inte hur man skulle kunna mat ha mina nuvarande räkningar på drygt 250 kr.
Idag blev det en tur till Halmstad eftersom det är mors dag. Vi har haft folk jemma både fredag och lördag, vilket varit jättekul! Idag känner jag mig dock lite sliten. Känns som om jag har en förkylning på g. Då är det skönt att bara burra in sig i soffan och bara dega framför tvn. Det är så skönt nu när Robban är ledig måndagar för då har vi hela söndagen utan att han måste gå och lägga sig klockan 8.

Slås efter en helg som denna av hur glad jag är att jag har mina fina vänner. Tänk vad mycket som kan hända på ett år. Att man kan finna såna fina vänskapsrelationer är väl härligt.
Alice borde sova nu, men hon somnade i bilen hem så det kan jag väl glömma...
Alice fick även träffa sina "plastkusiner" Elin o h Felix en sväng idag. Kul!
Nu Solsidan! Jag lovar att blogga mer när jag skaffat mig en iphone (om några år eller nåt). Puss och kram!

Måndag =)

Jag tycker måndagar är mysiga. Pappan i huset är ju ledig då och det är inte så jäktigt som lördagar och söndagar ibland blir. För oss är det en extra dag att hämta andan på. Jag har lite huvudbry i hjärnan nu och är inne i en tänkande period (igen). Jag går ju in i sådana ibland... Imorse var jag helt säker på alternativ 1 och i eftermiddags på alternativ 2. Suck, vart ska det här sluta?

Idag kom fina Pernilla och Alma hit och fikade med oss och sen gick vi en lång runda. Härligt! Så fräckt att man känner varann så väl, men det vore ju konstigt annars? Vi har ju en hel barndom ihop. Jag är så slarvig med att ta bilder just nu. Vet inte varför, men det blir liksom inte av. Däremot har jag filmat en del. Sprang och hämtade filmkameran innan idag när Alice stod ute vid sin plastspis och fullständigt vek sig i skratt när hon lekte med sig själv och sin spis med telefon! Finns inget som är så härligt att höra som när ens barn står och skrattar så hjärtligt! Jag är så lycklig att jag har min älskade Alice.

Igår skrev jag en hel tacksamhetslista på allt jag är så tacksam för i livet just nu. Man behöver stanna upp och tänka på det ibland.